Festivalchef och projektledare för Stockholm Pride, 2011-2012

Uppdraget

Uppdraget bestod i att var projektledare och festivalchef för Stockholm Pride. I mitt ansvar ingick festivalens innehåll, program, försäljning, kampanjer, organisation, sponsorer, festivalbudget och kommunikation samt att ansvara för föreningens behov på året-runt-basis, det vill säga arbete med press och kommunikation, kontor och administration, säkerhet och krisorganisation.

Förutom det så beredde jag också frågorna för festivalbudget, festivalområden, Dogtag, Pridelåt, nivåer på entréavgifter och krisplaner där styrelsen fattade de slutgiltiga besluten.

I uppdraget ingick att samla festivalarbetet till en organisation som arbetade tillsammans mot ett gemensamt mål. Bryta upp gamla arbetssätt där tidigare olika staber, Pride Park, Pride House och Pride Parade haft separata ledningar och separata organisationer.

Målet med nya organisationen var effektivitet och leverans i fokus, med en mycket hög grad av ekonomisk medvetenhet i alla delar. Allt arbete skulle utföras ideellt och utan ersättning.

Fokus på arbetet var att stärka varumärket, vända en negativ mediabild som talade om konkurs och ingjuta hopp i organisationen.

 

Ny organisation

I mitt arbete med rekrytering av ledande funktioner försökte jag verka för att de skulle innehas av personer med de olika kompetenser som krävs för olika uppdrag, och sträva efter en mångfald av bakgrunder och identiteter inom organisationen. Alla med ledande uppdrag skulle kunna se till festivalens helhet och vara med och bära upp ett gemensamt ledarskap.

Centralt för arbetet inom organisationen var tillit och arbete under eget ansvar, samtidigt som alla skulle utföra sina uppdrag på ett transparent sätt med respekt för organisationens gemensamma behov.

Den organisation jag valde att arbeta utifrån till slut var en tydlig organisation med delprojekt som kunde samarbeta mellan varandra och med delprojektledare som hade olika typer av erfarenhet och en bred kompetens.

Festivalledning

Delprojektledarna och festivalchefen bildade festivalledningen. Festivalledningen träffades varannan vecka och där togs gemensamma beslut och där samordnades större delen av projektkoordineringen.

Alla beslut togs utifrån vad som var bäst för helheten och med ekonomi och effektivitet i fokus.

Program och aktiviteter

Vi hade tillgång till stora delar av föreläsningssalar och några scener på Stadsteatern/Kulturhuset och inne i Pride Park fanns 3 scener: Parkscenen, Krogscenen (båda främst för musik) samt Skogsscenen (teater och debatter). Förutom dessa fanns egna scener för barnverksamheten och författarsamtalen. Vi hade aktiviteter för alla, från Pride Kids till seniorverksamhet.

Musik

Det var självklart mycket musik under festivalen. I huvudsak bedrevs arbetet med producenter som ansvarar för sina programdelar. En ambition vi hade var att ha färre och längre framträdanden, än många artister som enbart gjorde 1 låt. En annan ambition vi hade var att utveckla schlagertorsdagen.

Seminarier och debatter För att bidra till bredd och inkludering arrangerade Pride endast en bråkdel av programpunkterna själva – en arkitekturfilm om Kulturhusbygget 1969-1974, en queer glaskonstutställning med tillgänglighetsaspekter och ett författarsamtal om hiv med kända svenska författare/journalist som skriver om hiv. Förslag på programpunkter som inkom sorterades och bedömdes utifrån principen att så många som möjligt skulle få plats i programmet. Att veta vem eller vilka som var arrangörer eller promoters såg ledningsgruppen som en förutsättning för att festivalen skulle bli bra och fungera för alla som ville vara med.

Författarsamtal, teater och konst

Ett författartält i Pride Park arrangerades tillsammans med Hallongrottan. Under festivalveckan i Pride House gavs ett flertal teaterföreställningar. I studion på Pride House arrangerades Pride Konst med fokus på den internationella gemenskapen i kampen för mänskliga rättigheter.

Pride Parade

Paraden var rekordstor och avgick den 4 augusti. Vår beräkning var att det var ca 60 000 personer som gick i paraden och ca 600 000 personer som tittade på. Det gör prideparaden till det största arrangemanget i Stockholm. Vädret var fantastiskt och det var en helt fantastisk parad.

Volontärer

Festivalen skulle inte finnas utan alla fantastiska volontärer. Pride har i genomsnitt runt 400 volontärer som ska rekryteras, intervjuas, schemaläggas, utbildas, ha kläder, få mat och dryck och på alla möjliga sätt tas om hand. Vi såg det som lika viktigt att volontärerna fick en härlig upplevelse som att besökarna till festivalen fick det. Den samhörighet som finns mellan volontärerna är oerhört viktig och ska värnas om. Det är mycket praktiskt arbete som ska till, t ex tillverkades ca 1 000 besöksbrickor och ca 2 500 schemapass ska läggas och fördelas. Inför året var det en uppförsbacke eftersom många av de s k långtidsvolontärerna och tidigare volontärerna tappat förtroendet för festivalen. En stor del av arbetet fick ägnas åt att åter bygga upp förtroendet.

Pridelåten

Årets låt för Stockholm Pride var Du följer väl med? (Soundfactory Pride Remix). Den premiärspelades den 11 juni i Sveriges största morgonprogram – Rix Morronzoo på Rix FM.  Prideremixen gjordes av Emil Hellman. Till festivalen släpptes en exklusiv fysisk singel, endast tillgänglig att köpa på festivalområdet. När låten släpptes låg den länge Topp 40 på iTunes. Lena Philipssons låt valdes utifrån att den passade väl in på årets tema Tillsammans.

Årets Dogtag

Årets Dogtag var ett halssmycke skapat av modekreatören Bea Szenfeld. Bea tog fasta på årets tema ”Tillsammans”, då dogtagen har producerats och packats tillsammans med vänner, assistenter och frivilliga i olika workshops i hennes ateljé i Solna.

Sponsorer

Festivalen kunde inyte bedrivas utan alla sponsorer. Även här fick vi börja i en uppförsbacke eftersom festivalens förtroende var i proncip noll. Ekonomin var ju ytterst osäker och festivalen hade ställt in betalningarna. Ingen ville ju vara sponsor till något som var konkursmässigt. En stor del av arbetet här fick vi också lägga på att bygga upp förtroendet igen.

Säkerhet

Festivalen kräver ett gediget säkerhetsarbete. Vi hade ett bra och nära samarbete med Polisen och andra myndigheter. Vi anställde egna ordningsvakter och scensäk. Festivalen bygger upp en egen ledningscentral som via radio koordinerar inte bara ordningsvakter utan också andra funktioner inom festivalen. Inom festivalens områden bemannas också sjukvårdstält och liknande.

IT och teknik

Festivalen är mycket beroende av  IT-teknik & IT-system. Det byggs upp eget nätverk och ett stort antal kompletta IT arbetsplatser ska upp till alla möjliga funktioner som kontor, biljettkassor, ansvariga, entréer, backstagebarer mm

Pride House

Pride House öppet 1200-1800 31 juli-3 augusti. Vår beräkning är att Pride House ökade besökstalet på Stadsteatern/Kulturhuset med ca 4 000 personer per dag under Stockholm Pride. I genomsnitt besöktes Pride House av 10 300 besökare per dag. Totalt besökte 6 621 personer något av våra seminarier/debatter, teater eller filmföreställningar i Pride House.

Pride Park

Pride Park öppet 1400-0000 1-2 augusti och 1400-0100 3-4 augusti. Vår beräkning är att antalet besökare var ca 18 000. Stockholm Pride arrangerades 2012 för femtonde gången och lagom till 15 årsfirandet togs Pride Park tillbaka till Tantolunden.

Pridedansen och flashmob på Sergels Torg

Pridedansen som togs fram av Balettakademien till årets Pridelåt var lyckad och fick ett stort genomslag. En Flashmob genomfördes på Sergels Torg och fick många lunchande stockholmare och turister upp på benen. Själv försökte jag göra mitt bästa i dansen med att smita undan Aftonbladets webbkamera.

Kommunikation

Bygga upp förtroende för varumärket

Kommunikationsutmaningen inför årets festival var att återigen få tillbaka och bygga upp förtroendet för festivalen och varumärket Stockholm Pride efter fjolårets förlust och därigenom återigen sälja biljetter. Vi skapade en kommunikationsplan och fokus blev att kontinuerligt släppa information om arbetet med festivalen, både externt och internt, samt att föra en dialog med våra besökare. Arbetet med festivalen 2012 fick på alla nivåer och i alla delprojekt genomsyrats av hårt förtroendeskapande efter 2011 års resultat och efterföljande ackordsförhandlingar.

Årets kampanj – “Dags att bli hbtq”

Årets kampanj togs fram i samarbete med en projektgrupp bestående av studenter från Berghs School of Communications samtliga diplomutbildningar. Namnet fick bli ”Dags att bli HBTQ” och visade det positiva med att vara HBTQ, samtidigt som den synliggjorde heteronormen och de myter, fördomar, förutfattade meningar och stereotyper som finns om hbtq-personer. Kampanjen inleddes med ett nyskrivet manifest som lästes upp av kända HBTQ-profiler.

Kampanjsiter “blihomo.nu”

Sedan lanserades kampanjsiterna, blihomo.nu, bliflata.nu, blibi.nu, bliqueer.nu, blitrans.nu och blibög.nu, där besökarna både kunde se och kunde skapa egna argument till varför man ska bli HBTQ. Kampanjen var den största kampanjsatsningen som Stockholm Pride har gjort och fick väldigt mycket uppmärksamhet i både media och på internet.

Kommunicerade EN festival och inte olika områden

Kommunikationsfokuset låg på att kommunicera EN festival, med aktiviteter som kunde tilltala många olika grupperingar inom hbtq-communityn. Information och pressmeddelanden släpptes kontinuerligt och vi fokuserade på att nå ut i både bred som nischad media och la mycket tid på pressbearbetning.

Majoriteten av landets stora dags- och kvällstidning och ledarsidor skrev under festivalveckan om Pride och HBTQ-relaterade frågor. Även mängder av debattartiklar inför och under veckan lyfte årets tema och HBTQ.

Annonsering

Tack vare sponsring fick kampajen också gratis medieutrymme i såväl tidningar som i tunnelbanan och på bussar, på affischtavlor och som animerade argument på Clear Channels Play-utrymmen. Dessutom gjorde vi traditionell, biljettdrivande, marknadsföring i form av annonser i olika tidningar. Vi blev också sponsrade med reklamutrymme på OUT TV och satsade på Facebookannonsering.

Programmet – bilaga till Metro

Istället för att trycka en programbok gjorde vi likt föregående år och tog fram en programbilaga med Metro. Bilagan följde med Metros sommartidning och fanns också upptryckt i ett särtryck för utdelning under festivalveckan. Till paraden gjorde vi en Paradbilaga.

Bloggambassadörer

För första gången arbetade vi också med bloggambassadörer för Stockholm Pride vilka innefattade ett flertal kända bloggare både inom och utanför hbtq-communityn.

Queer och motståndsrörelser

I år kom debatten mycket att handla om begreppet queer och olika motståndsrörelser till Pride där många andra aktörer tog initiativ till debatt. Många intervjuer kom att handla om att olika grupper skulle “kidnappa” pride och hbtq-rörelsen för egna ändamål.

Informationscentraler

Under festivalen hade vi tre informationscenter på plats. I informationscentren kunde besökare och media få information om program och öppettider samt ackreditera sig till festivalen. De olika infocentren var placerade i Pride House, utanför Pride Park och inne i Pride Park.

Stort mediaintresse

Medieintresset för Stockholm Pride var  enormt med över 400 journalister/fotografer/bloggare ackrediterade. 1 000-tals artiklar och blogginlägg om Stockholm Pride publicerades från januari till festivalavslut.

Fokus på sociala medier

Ett annat fokus i år var våra sociala medier. Det gällde främst Facebook, Twitter, YouTube, Instagram, Blogg på QX och informationsmailen. Vi var ständigt närvarande för att ha en personlig kontakt med våra besökare och svara på alla frågor och önskemål, med ett lyckat resultat. Stockholm Prides Facebooksida ökade med 100%, från 8 000 fans innan festivalen till 16 000 fans vid festivals slut.